9 November
Tjo Bloggis
Tiden flyger fram och vi går sakta mot jul. Dagarna spenderas med pluggande, vilket jag trivs väldigt bra med. Har efter väldigt ihärdigt sökande hittat just de där jag behövde, ngn som faktiskt kommer till skott på den biten. Ibland är de väldigt bra med vänner :)
Dagarna rinner iväg känns de som och jag har nästan allt jag söker i livet just nu. Härliga dagar, glädje att gå upp på morgonen, ishockey och aktiva csi säsonger och bra grannar samt vänner. Ändå... Känns de som något saknas gissningsvis börjar jag bli kärlekskrank nu när julen närmar sig. Saknaden att faktiskt ha ngn gör sig påmind, jag hoppas de fixar sig med lisa men än så länge känns de tveksamt, både från hennes sida men även ifrån min. Jag skulle behöva ett längre samtal med henne om dena biten men hur tar man upp de? Har haft de så smidigt med tidigare tjejer att såna grejer har flytit på och löst sig själv. Men något måste hända och de snart ska försöka samla mod emellan pluggandet och ta de steget, framåt, lr i värsta fall bakåt. Vem vet vad framtiden har att bjuda på?
Jag som oftast är väldigt säker på både mina signaler och känslor men även de signaler och känslor jag får.
Iofs sägs de ju att gå på magkänslan är de rätta, kanske ska jag bara chilla och faktiskt våga tro på den biten denna gången också? De som sker de sker, trots allt är säkerligen detta liv redan förutbestämt. Jag har fått chansen till förändring denna terminen och oavsett vad som händer blir de ju ändå en förändring. Kanske ska jag bara ta ett djupt andetag och låta detta ha sin egna gång trots allt?
Känner att jag har huvudet fullt med tankar och funderingar om de kvinnliga könet, vilket i sig inte är nytt, vad ska man annars spendera dagarna att filosofera om? Men tankarna är annorlunda, kanske har detta med åldern att göra. Sökandet efter den stora kärleken och känslan av att faktiskt vara kär, glädjen att få hålla om ngn och aldrig vilja släppa avsaknas jätte mkt. Vem bryr sig om sex? De är alla de andra stunderna som är viktiga, glädjen att både få somna och vakna tillsammans är oslagbar, drömmen och hoppet om en framtid tillsammans med ngn är de som ger livet sin mening, både biologiskt men även emotionellt. En ordentlig kram för kropp och själ behövs nu i vinter mörkret, sen om personen har blont hår eller inte kan vara skit samma.
Vi människor är aldrig nöjda bloggis du har fått ta mkt under årens gång, men du är lika nöjd ändå :)
Älska dig själv, hur ska du annars kunna älska ngn annan?
http://www.youtube.com/watch?v=SvISjeBJ6L8
/Mana
Tiden flyger fram och vi går sakta mot jul. Dagarna spenderas med pluggande, vilket jag trivs väldigt bra med. Har efter väldigt ihärdigt sökande hittat just de där jag behövde, ngn som faktiskt kommer till skott på den biten. Ibland är de väldigt bra med vänner :)
Dagarna rinner iväg känns de som och jag har nästan allt jag söker i livet just nu. Härliga dagar, glädje att gå upp på morgonen, ishockey och aktiva csi säsonger och bra grannar samt vänner. Ändå... Känns de som något saknas gissningsvis börjar jag bli kärlekskrank nu när julen närmar sig. Saknaden att faktiskt ha ngn gör sig påmind, jag hoppas de fixar sig med lisa men än så länge känns de tveksamt, både från hennes sida men även ifrån min. Jag skulle behöva ett längre samtal med henne om dena biten men hur tar man upp de? Har haft de så smidigt med tidigare tjejer att såna grejer har flytit på och löst sig själv. Men något måste hända och de snart ska försöka samla mod emellan pluggandet och ta de steget, framåt, lr i värsta fall bakåt. Vem vet vad framtiden har att bjuda på?
Jag som oftast är väldigt säker på både mina signaler och känslor men även de signaler och känslor jag får.
Iofs sägs de ju att gå på magkänslan är de rätta, kanske ska jag bara chilla och faktiskt våga tro på den biten denna gången också? De som sker de sker, trots allt är säkerligen detta liv redan förutbestämt. Jag har fått chansen till förändring denna terminen och oavsett vad som händer blir de ju ändå en förändring. Kanske ska jag bara ta ett djupt andetag och låta detta ha sin egna gång trots allt?
Känner att jag har huvudet fullt med tankar och funderingar om de kvinnliga könet, vilket i sig inte är nytt, vad ska man annars spendera dagarna att filosofera om? Men tankarna är annorlunda, kanske har detta med åldern att göra. Sökandet efter den stora kärleken och känslan av att faktiskt vara kär, glädjen att få hålla om ngn och aldrig vilja släppa avsaknas jätte mkt. Vem bryr sig om sex? De är alla de andra stunderna som är viktiga, glädjen att både få somna och vakna tillsammans är oslagbar, drömmen och hoppet om en framtid tillsammans med ngn är de som ger livet sin mening, både biologiskt men även emotionellt. En ordentlig kram för kropp och själ behövs nu i vinter mörkret, sen om personen har blont hår eller inte kan vara skit samma.
Vi människor är aldrig nöjda bloggis du har fått ta mkt under årens gång, men du är lika nöjd ändå :)
Älska dig själv, hur ska du annars kunna älska ngn annan?
http://www.youtube.com/watch?v=SvISjeBJ6L8
/Mana
Kommentarer
Trackback
