Två långa år

Tjo Bloggis!
Allt för längesen och allt för mkt som hänt sen sist. Var ska jag börja....
2016 blev året jag tog examen, fick ett jobb direkt, flyttade till kävlinge, lämnade livet i Kristianstad bakom mig med tunga steg. 2016 blev även året då jag återetablerade mig i Lund via jobbet och träffade nytt folk i samband med jobbet. 2016 var väll ett ganska tufft år, men som ändå var roligt. Att jag slutförde högskolan och ett 43-sidigt examensarbete känns fortfarande stort.
 
2017 sedan har varit betydligt tuffare. Jobbet flyter fortfarande på men någonstans på vägen tog kärlelen slut. Vad gör man då bloggis? Jag flyttade till Lund i stället och lämnade modfällt de åren med Jessica som vi haft. Hösten sedan har varit tuff, även om det var mitt beslut att flytta har de känts tugnt. Ångesten över att såra henne så mkt har varit påtaglig. Flyttade förra helgen till egen lägenhet och ensamheten och det faktum att vara helt själv känns hopplöst jobbigt. Med några veckor kvar i December försöker jag ta en dag i taget och hålla huvudet ovanför vattnet. Men det känns mest motigt. Har väll aldrig haft åldersnåja innan men det känns riktigt tråkigt att bo själv som 31 åring. Känner mig inte redo att träffa någn ny på ett tag, men ett liv i ensamhet känns ännu värre. Blä.
 
Det är ofta i stunderna jag känner mig nere som jag bloggar, så blir nog fler inlägg innan decemeber är slut och innan jag hittar kraft att påbörja en ny resa om att uppnå ett socialgame, de senaste 10 åren sen jag började blogga har utan tvekan ändrat min syn på vad jag söker, men i slutändan känner jag mig lika osäker, förrvirad och hopplös som jag gjorde som 21-åring. Meningen med att gå upp på morgonen de dagar jag inte ska till jobb börjar åter igen likna ett frågetecken.
 
Mot muntrare tider bloggis.
 
/Mana
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0