TheSocialGame

Tjo Bloggis

Kan inte fatta att det redan gårr en månad sen sist. Tänk skriva många ggr under den tiden men sen har de inte blivit av. Behöver kvällsenergin och kvällstankarna för att verkligen få ner det jag vill.

Senaste månaden har väll tyvärr i största lag varit ganska tråkig. Jag har funderat på vilja, hopp och önskningar om livet, både just nu och kommande tiden. Vill jag träffa ngn ny nu? Vill jag bo kvar i Sverige? Är jobbet eller drömmen om hund viktigast? Om jag träffar ngn ny ska jag skaffa hund först då? Är inte säker på svaren men blivit mkt grubblande.

 

Som tur är har jag inte behövt grubbla helt själv i alla tankar. Har fått kontakt med en tysk tjej som är här fram tills nästa sommar. Vi spelar schack och pratar om livet och hur det skiljer sig från Tyskland och Sverige. Kommer aldrig bli något mer än så, men det är ganska skönt att bara ha ngn i livet jag kan prata med igen. Inser det att konversationer i sig är väldigt viktigt för mitt välmående, kanske viktigare än närheten. I en perfekt värld kanske jag kan hitta båda delar, men inte i nuläget.

 

Har även funderat på senaste fem åren ganska mkt senaste månaden. Vad det egentligen var som hände och hur jag nu blickar framåt. Vart jag är på väg och vad jag vill vet jag inte, just nu känns det mest hopplöst att jag skulle träffa ngn att bilda familj med. Kan fortfarande vara förundrad över vänner som håller ihop och skaffar barn tillsammans. Samtidigt kan jag både längta efter de och dessutom samtidigt tänka att det aldrig kommer vara jag. Just nu, precis som senaste två månaderna känns livet mest ensamt och utan ngn större mening. Kollegorna och barnen på jobbet håller humöret uppe på vardagarna, men tiden jag är hemma är inte speciellt rolig. Kan ju inte direkt hoppas på ngn ny granne nu heller. Jag vet inte hur jag tar mig ur detta liv, till ett liv med mer händelse och mindre ensamhet. Kanske är jag förevigt dömd till ett ensamt liv.

 

Tills nästa gång

 

/Mana